Naturlig Skönhet

När jag var yngre var jag fascinerad av häxor och brukade leka och fantisera om att jag trollade och gjorde brygder. Jag läste igenom mammas örtböcker för att samla information, och när jag blev lite äldre lånade jag massvis med böcker på bibblan. Om wicca, häxjakt, parapsykologi, mytologi och allt möjligt övernaturligt du kan tänka dig. All ny "nyttig" fakta skrev jag upp i olika anteckningsböcker och -block. I gymnasieåldern köpte jag tarotlekar, kristaller, böcker och hängde en hel del på en new age-affär i min hemstad. Jag drog med mig några av mina kompisar i mitt intresse och vi utforskade ämnet och våra "förmågor", vilket gav oss ett hemskt rykte på skolan. Det var helt sjukt, folk kände sig förföljda bara för att vi hade med oss tarotlekar till skolan och höll oss lite för oss själva. De gick till lärarna och påstod att vi kokade blod, dödade spädbarn, kastade förbannelser och skrev djävulsskrift (jag var väldigt privat och hade kommit på ett eget alfabet så att jag kunde klottra ifred). Japp. Helt sjukt. Att vi inte gjorde något sådant överhuvudtaget behöver jag väl inte säga? Vi fick ställa oss framför hela klassen och förklara vår hobby, och de ställde korkade frågor. En enda snäll människa klev upp, lade armen om oss och förklarade att han ställde sig bakom oss. Tack! Efter det kom flera fram till oss, nyfikna, och ville bli spådda. Men visst var det lite medeltidskänsla där ett tag.

Hur som helst! Jag tappade där när jag som sjutton-artonåring började jobba på heltid, jag kände aldrig att jag hade tid och blev lite mer typiskt tonårig. Yta blev viktigare än innehåll, och saker viktigare än personlig utveckling. Men nu känns det som att jag börjar hitta tillbaka till delar av mitt, då lite naiva men lockande, förhållande till naturen, eller Moder Jord om man nu ska vara sådan. Som att jag hittat hem igen. Jag har börjat tänka mer grönt, mer wiccanskt om du så vill även om jag absolut inte är en anhängare, och visst är det lite trollpackigt att stå i köket och röra ihop diverse klet att ha i håret eller på huden.

Jag är jättelycklig över att jag år 2007 slutade med schampo och att det ledde till att jag började ta mer seriöst på mitt tidigare bara teoretiska värnande om miljön. Jag gör nu, istället för bara tänker och tycker. Inombords har jag alltid känt en dragning till naturen, och det är ännu mer påtagligt nu när jag bor i myrstacken som är Stockholm. Så vad vill jag säga med allt det här? Jo, det blev lite längre än jag tänkt men det är en liten förklaring till varför jag börjat med allt det här jag skriver om på bloggen.

Bäst under året som gått:
+ Började sköta mig själv och mitt utseende allt mer grönt och skonsamt och startade därmed den här bloggen. Något jag verkligen gillar att pyssla med! Jag har helt enkelt utmanat min extrema lathet, och det är riktigt givande.
+ Jobbade på min personliga utveckling och förbättrade mitt tålamod, något som fortfarande bör filas på dock!
+ När jag fick veta att jag hade minst lön på min avdelning, trots att jag är äldst, såg jag till att det ändrades på direkten. Det är ett otroligt steg för mig, för jag är extremt feg i verkliga livet.
+ Jag har verkligen närt feministen i mig, och börjat ta ställning och tänka efter inom områden där jag tidigare bara godtagit och trott att den åsikten var min.
+ Fick ett heltidsjobb.
+ Stod emot frestelsen att bli mitt materialistiska tonårsjag igen nu när jag fick fast lön, och började tänka ordentligt på om jag behövde det jag var på väg att handla. Jag har t.ex. avstått från att köpa ny mobil, trots att jag jobbar inom området och kan fynda lite. Min var begagnad när jag fick den, är inte i min smak och har inga finesser. Men den fungerar och då är det en lyx jag inte behöver.
+ Öppnade upp mitt livs första sparkonto. Lite sorgligt att jag inte haft ett förrän nu, kanske, men annars känns det bra. Jag och Fisen ska spara ihop till bostadsrätt, på varsitt konto dock då han tjänar dubbelt så mycket som jag så när på någon tusenlapp.
+ Min knubbighet har inte ökat!

Samt sämst:
- Den förbannade iriten som aldrig vill släppa greppet om mina ögon.
- Ja sarkoidosen överhuvudtaget. Jag vill ha tillbaka mina lungor tack och kunna röra lite på mig och kunna halvligga i soffan utan att få andnöd.
- Jag har varit extremt lättirriterad den senaste tiden, antagligen för att jag är så trött jämt och lägger all min positiva energi på att vara en snäll kollega (hur nu det går) istället för att vara glad hemma. Förlåt Fisen.

På det stora hela har det varit ett bra år, och jag gillar människan jag håller på och utvecklas till. Men det är lång väg kvar att gå, och många inlägg att skriva. Tack för alla att ni läser och kommenterar, det sistnämnda får ni gärna göra mer. Det är många som läser regelbunden, men aldrig säger något. Var inte så blyga!

Hoppas nästa år blir underbart för oss alla!

(Bilden är på mitt hår tredje dagen efter Rhassoul Deep Condish. Ingen styling, ingen plopping, kramade inte ur vattnet efter dusch. Lät det torka i hästsvans, och var oförsiktig under tiden. Detta till trots blev det otroligt sammanhållna lockar, har nog aldrig haft det så ofrissigt. Det är fortfarande ojämnt lockigt dock, och så brukar jag inte ha. Har synat de andra bilderna haha. Men fy tusan vad jag gillar Anita Grant hittills.)