Naturlig Skönhet

Jag drar. Eller rättare sagt: Jag flyttar.

Det blir inte mycket pyssel med håret nuförtiden, jag orkar helt enkelt inte och har faktiskt oftast knut. Hur som helst har jag startat en ny blogg, en som kommer handla om allting som intresserar mig (vilket är mer än bara hår, otroligt nog). Det kommer bli lite liknande inlägg där emellanåt, under kategorin Ytligheter. Snart får jag t.ex. lite nya produkter från Anita Grant.
Så om någon är intresserad kan ni ju skutta dit:

http://audhumble.wordpress.com/

Ganska schyst resultat, eller vad säger du? Ja, och DAMN vad långt det börjar bli. Jippi!

Igår när jag och Fisen lade oss för att sova sniffade han lite i luften och sade:
"Har du haft Wunderbaum i håret?"
Sedan skrattade han tills han grymtade, sade oj!, och fortsatte skratta.

Nej jag hade inte haft Wunderbaum i håret, men för första gången på en väldigt lång tid hade jag pysslat med mitt hår. Orsaken till att det inte blivit något bloggande den senaste tiden är nämligen för att vi har varit fullt upptagna med flytten. Så jag har inte hållit på med mitt utseende alls. Men igår smetade jag allt i lite Whipped Butter med Monoi de Tahiti-lukt, en doft jag inte varit så förtjust i och nu kanske jag vet varför. :D

Hur som helst börjar vi komma iordning efter flytten, även om det är mycket bestyr kvar, så förhoppningsvis kommer jag ha tid och energi för bloggen i framtiden.

Hejsan hejsan. Sorry att jag inte varit så aktiv den senaste tiden, men jag har hållit på med lite andra projekt. Det har även inneburit att jag mer eller mindre inte pysslat ett dyft med håret. De senaste två månaderna eller vad det är har jag struntat i inpackningar och annat och istället bara använt Sensibel balsam från Änglamark. Det verkar ha varit ett smart drag för mina lockar är finare än någonsin, och håller ihop bättre. I alla fall så länge jag har tofs. Det är fortfarande aldrig någon som kommenterar mitt hår, så jag antar att det inte är superfint utan mest bara fint för att vara mitt. Det ser absolut lite frissigare ut på riktigt än på bilderna nedan. På dessa bilder har jag på morgonen haft i Sensibel i typ 3 minuter, sköljt ur med varmt vatten (fyfy), satt upp i tofs och låtit det torka så. Inga produkter, ingen plopping, ingenting. Bilden är tagen, en med och en utan blixt, på kvällen. Ganska schyst resultat, eller? Om du undrar över den helt sjukt ojämna längden, så har jag dragit fram håret över bröstet för att själv kunna ta en bild. :)

Det var ett tag sedan jag skrev om min sambos trasiga händer och vad han använder för att lindra eksemen. Men igår, efter två månader med extrem stress och övertid, visade han mig händerna och till min förvåning var de riktigt fina. Han kan ha en bra period, men så fort det blir stressigt blir de alldeles röda och såriga med massvis med blåsor. Han har fortsatt använda sin A-creme och andra "godkända" salvor men det som skiljer sig nu från då är att han slutat använda SLS-schampoo. Jag köpte milda schampoon till honom, men han gillade dem inte och fortsatte med det dåliga vi hade hemma. För kanske en och en halv månad sedan skrev jag om Urtekrams Brown Sugar Schampoo och att hans händer blivit ganska fina. Well, that har hållit i sig och de är nu fina som snus. Lite korviga i huden kanske, vilket jag tvivlar på någonsin kommer försvinna, men utan blåsor, irriterad hud och sår. Vi har även Brown Sugar Handtvål.

Jag har själv provat schampoot och det kändes helt okay, att det är fair trade skadar ju inte heller. Fisen vill inte vara med på bild, så jag lägger upp en bild på mitt hår istället. Det var ju ett tag sedan. På bilden har jag precis tvättat med ovan nämnda schampoo och haft Änglamark (jag har äntligen köpt Sensibel) i längderna, ploppat i någon timme och låtit det självtorka. För en gångs skulle fick vi till en hyfsad bild utan blixt, så nu ser man mer min riktiga färg och att det är ganska frissigt trots allt. Men oavsett så gillar jag faktiskt det bättre än på blixtbilderna, det ser mycket fylligare ut, lite mer romantiskt och naturligt. Jag gillar den lite tilltufsade looken på mig själv, picture perfect passar bättre på andra. Sedan tror jag inte att jag kan få de där superglansiga, ofrissiga Nellie Olsen-lockarna så det är väl bara att börja gilla läget... ;)

Läs även andra bloggares åsikter om eksem, brown sugar schampo, lockar

För ungefär ett halvår sedan köpte jag min menskopp, och idag kan jag inte förstå att jag gick över tio år utan en. Det är absolut ett av de bästa köp jag någonsin gjort. Jag sparar pengar, jag är mer miljövänlig och det är så himla smidigt. Men det verkar inte vara så utbrett. Använder du en menskopp?

1. Ja, och jag kommer aldrig gå tillbaka till vanliga mensskydd
2. Ja, men jag kommer snart gå tillbaka till mitt gamla mensskydd
3. Nej, men jag funderar på att prova
4. Nej, men jag använder tygbindor
5. Nej, jag är nöjd med mitt vanliga mensskydd
6. Jag provade men det fungerade inte bra för mig
7. Jag använder mig av p-medel som stoppar mens el. jag har inte mens än/längre
8. Vad är en menskopp?
9. Annat

1. Ja, och det är det enda smink jag använder - 16 %
2. Ja, men jag använder vanligt smink med - 26 %
3. Jag har använt men gick tillbaka till vanligt smink - 2 %
4. Jag har lite prover hemma, men inte bestämt mig för om jag ska handla än - 7 %
5. Jag är intresserad och ska beställa hem prover/starkit/smink så fort jag får tid/råd - 19 %
6. Jag är nöjd med mitt vanliga smink - 11 %
7. Jag sminkar mig inte - 16 %
8. Annat - 0 %

För ett tag sedan gav jag min kompis ett av mina prover, då jag redan har en hel burk med samma foundation. Nästa dag mailade hon mig:
"Måste bara säga att mineralsminket var fantastiskt! Det tänkte jättebra på mig! Och vad leeeeeen man blev!Jag har ett ytligt blodkärl på ena kinden och det bara försvann direkt! När jag sminkar mig som vanligt brukar jag först ta en täck grej och sedan underlagskräm på det och det syns alltid ändå."

Även om jag förstår folk som går tillbaka till sitt vanliga smink, för jag tror inte att det fungerar perfekt för alla, är det kul att se att så många är nöjda med detta mer naturliga alternativ. Visserligen tycker jag nog att ni 16 % som inte sminkar er alls är rätt ute, speciellt då jag är rätt lat, men jag är inte riktigt där ännu. Tills dess kommer jag fortsätta med mineralsmink, och tipsa om det till alla i min närhet.

I söndags skulle jag ju som jag tidigare nämnt ut på min första Resa, med hjälp av en god vän som ledsagare. Jag fick sitta i en skön fåtölj, och blev tillsagd att blunda och bara slappna av. Hon frågade mig om jag kände något och var någonstans i kroppen det kändes, och känsla för känsla försökte vi nå ned till Källan. Detta för att man ska lösa upp känslomässiga blockeringar och verkligen hitta sin inre frid och harmoni. Vi hann dock inte klart, så vi ska försöka på nytt om någon månad. Jag är en väldigt privat person, aningen låst, och hade lite svårt att känna någonting överhuvudtaget, det kändes mest tomt. Men min vän, som är så klok, sade att ju även det är en känsla. Hon sade dessutom att jag verkade snudda vid Källan, men min kropp sade ifrån och ville sluta.

Den natten drömde jag helt sjuka saker, som att jag stötte ut hela min livmoder när jag gick på toa, och jag fick världens migrän och var hemma från jobbet på måndagen. Men M sade att det är vanligt eftersom man har kickat igång något i kroppen och börjat "prata" med den. Även om jag fick kämpa lite med min cyniska sida under Resans gång ser jag fram emot nästa session. Vi satt i kanske 90 minuter, även om kändes som 15, så nästa gång ska jag vara mer beredd på att det lär ta ett tag.

Läs även andra bloggares åsikter om resan, källan

Det var min kompis som gav mig en bok om Resan av Brandon Bays. Hon hade berättat om hur Bays utvecklat en metod för hur man skulle hela sig själv, och att kvinnan själv fått bort sin enorma tumör på detta vis. Det går kort sagt ut på att man ska släppa gammalt groll, förlåta de du upplevat vara dumma mot dig, acceptera tråkiga händelser och gå vidare. Först då kan du hitta din inre källa och läkas. Ja jag vet, det låter helt kokko och hade jag fått höra det från någon som inte var min kompis skulle jag bara ha skakat på huvudet. Jag är en sådan där människa som tvivlar på allt jag får höra, något en kollega till mig är asgrinig över haha, och aldrig sväljer saker med hull och hår.

Men så fick jag boken, läste ut den och kände att jag egentligen inte hade något att förlora. Varför ska jag inte testa det här? Jag har massvis med saker jag inte kan släppa, och även om Resan kanske inte botar min sarkoidos kanske den i alla fall kan hjälpa mig att bearbeta mina inre problem. Lite terapi, liksom, en hjälp att förlåta. Det behöver jag faktiskt, och om jag skulle må bättre fysiskt av det är det ju knappast negativt.

Resan är uppdelad i två moment, den emotionella resan och den fysiska resan och det är alltså den emotionella jag ska göra imorgon. Min kompis ska lotsa mig, något hon gjort en handfull gånger nu på andra. Hon vill hålla på med detta nämligen. Man kan även gå till en utbildad reseterapeut, men det kostar några tusen och jag är inte sådan som "slänger" pengar på något jag inte är riktigt hundra på. Man kan även köpa en cd för att göra Resan hemma själv, men det gick inte för mig. Jag kände mig jättestressad, eftersom skivan självklart inte kan läsa av hur mycket tid jag behöver vid varje moment. Men min kompis säger att det är lättare att använda skivan efter att man genomgått Resan "på riktigt".

Det hela handlar lite, precis som inom Ayurveda, att man ska kunna påverka sina celler. En del av mig tycker att det är fullkomligt logiskt, om jag kan lära mig att spela piano kan jag väl lära mina celler att vara friska när de förnyas. En annan del av mig tycker att det låter lite väl flummigt. Men jag ska gå in med öppet sinne imorgon, för jag tror att det är väldigt viktigt för hela processen.

Jag ska skriva mer ingående efter morgondagen, men det finns en hel del att läsa om saken ute på nätet.

Resanterapeut
The Journey

Läs även andra bloggares åsikter om Brandon Bays, Resan, healing

Sedan jag fick sarkoidos, och dessutom började jobba, är en helt vanlig dag hundra gånger jobbigare än innan. På morgonen när jag vaknar är jag hostig och känner mig andfådd, måste resa mig upp ur sängen och få luft. Ögonen känns tunga, torra och fastklistrade på ett sätt jag aldrig upplevat innan jag fick irit (regnbågshinneinflammation, vanligt vid sarkoidos), en ögonsjukdom jag dragits med i över ett år. Lite kortisondroppar, som svider duktigt så där på morgonen, hjälper och jag kan göra mig iordning. Nu behöver jag ju tack och lov inte dropparna som förlamar pupillen och ger suddig syn i 4-5 timmar, för då hade jag inte kunnat jobba.

Vägen till pendeln är kanske 3-4 minuter i normalt tempo, och avslutas med två trappor. Trots att jag gått den här vägen nästan varje dag i nio månader, och att den inte är speciellt lång, är jag helt död när jag kommit fram. Jag måste luta mig mot Fisen, stanna upp och andas, och ibland blir jag hostig. Om det är mycket folk på pendeln så att man måste stå blir jag lite halvgrinig, för jag vet att jag efter några stationer börjar bli riktigt trött men man får hålla ut helt enkelt.

Väl framme trängs man i rask takt från pendeln till t-banan, från t-banan till bussen och så är man på jobbet. Nu är jag trött och oftast flåsig. Jobbet flyter på bra, men jag är sällan energisk, gäspar mycket och får då och då riktiga hugg i bröstet. Det är som alla får, den där krampen i lungan som går över om man andas in djupt, bara det att det inte går över när man andas djupt. Men det brukar inte hålla i mer än någon minut eller två, så sedan är jag good to go. Vid fem vill jag hem pronto för jag är så himla sömnig, och vägen till bussen är i ständig uppförsbacke (ganska svag lutning dock) vilket gör mig helt död när jag kommer upp. Ibland måste jag stanna och vila, andra dagar kan jag gå hela vägen. Men det är aldrig lätt.

Flås, flås, flås, stressa till tåget, akta så att jag inte somnar, så är man hemma igen. Mat och film i soffan, först halvligger jag men efter ett tag börjar det blir för jobbigt att andas. Kanske lite surfning, droppar i ögonen och så måste jag sova, gärna vid nio. Det piper lite när jag andas och jag är hostig, men det går över efter ett tag och så slocknar jag. Sedan ringer klockan halv sju och det börjar om.

Ingenting går någonsin lättare trots upprepning, en trappa är alltid lika jobbig. Du kanske inte tycker att det låter så farligt, men tänk dig att ha det så här varje dag i över ett år. Att aldrig känna sig pigg, att aldrig orka med någonting. Det är skittråkigt. Den senaste tiden har jag dessutom haft konstant småont i lungorna. Det känns som att de är för stora för bröstkorgen, som att jag inte kan andas ordentligt.

Jag har tidigare skrivit att jag ska berätta om Resan, vilket jag inte gjort. Men imorgon ska jag göra den, så det kanske är dags nu. En snabb beskrivning av en typisk dag för mig kanske förklarar varför jag är så pigg på att prova andra saker. Det finns ingen botemedel för sarkoidos, nämligen, och jag har antagligen ett år till att se fram emot. :(

Läs även andra bloggares åsikter om sarkoidos, irit, Resan

Kroppens motsvarighet till ren glädje kallas inom ayurveda för ojas, och den kan man bland annat uppnå genom att förändra hur man äter och vad man äter. Ren, "sattvisk", mat som omvandlas direkt till ojas är bl.a. mjölk, ghee, ris, sesamfrö, mandel, frukt och fruktjuice. Ett bra exempel på sattvisk mat är söt lassi, en yoghurtdryck man kan variera ganska mycket, och som hjälper matsmältningen.

Igår träffade jag min kompis M, vi snackade en massa, åt och promenerade. Efter maten bjöd hon mig på just en lassi med mangosmak, som var hur god som helst. Drycken är bra för alla doshor, men man kan variera innehållet efter vad som behöver balanseras. Då sambon har eksem och jag har fått lite problem med keratosis pilaris-liknande utslag är det tydligen pitta som spökar och det är mango bra för. Efter test är jag en vata-pitta och han en pitta-vata. Jag vet att jag uttalade mig lite skeptiskt om hela matdelen av ayurveda, men M borde verkligen bli sektledare eller något för hon pratade så inspirerande om läran. Jag har ju egentligen inget att förlora på att prova sådana här saker - speciellt inte när det är så gott! Men precis som M säger så behöver man ju inte följa reglerna stenhårt, utan ska tänka på att minska (inte utesluta) vissa produkter och öka andra. Hon dricker lite lassi innan hon går och lägger sig, och inte ska väl jag vara sämre?
Idag gjorde jag alltså min egen mangolassi, och även om den absolut inte blev lika god som den vi fick på restauranten så slank den allt ned. Jag misstänker att de har några smakförstärkare, för min blev inte alls lika gul eller smakade lika starkt av mango.

Mitt recept
Jag mixade 250 g mango med avsvalnat, kokat vatten, en nypa kardemumma och en nypa ingefära. Sedan hade jag i 5 dl turkisk yoghurt och lite vaniljsocker och mixade slätt.

Mogen mango, som anses vara kungen av frukt inom ayurveda, balanserar vata och pitta. Kardemumma och ingefära minskar vata (vilket är bra innan sänggåendet) och kapha.
Det blev gott, men nästa gång ska jag nog minska på vattnet och öka på mangon.

Recept från Perfekt hälsa
Mix ett krm kardemumma, en nypa saffran och tre msk hett vatten. Tillsätt en halvliter naturell yoghurt, lika mycket kallt vatten och två msk socker. Mixa slätt. Om man vill kan man tillsätta lite grädde om smaken är för skarp, eller lite rosenvatten om man vill balansera pitta.

För fler recept är det bara att googla, men jag har sett att många recept innehåller is och inom ayurveda ska man ju undvika isdrycker om jag förstått saken rätt.

Läs även andra bloggares åsikter om lassi, mango, ayurveda

Daniel kanske inte gick vidare, men visst var han bra! Numret finns redan uppe på youtube, så spana in det igen. Kanske för sången, kanske för dansen, kanske för sexchockspaketet, välj själv.

Efter att ha givit en hel del ljumma omdömen har olika schlagerbloggar som varit på plats i Karlskrona nu börjat få danielfeber! Det känns bra, då jag började bli ganska nervös för hans skull. Jag tvivlar inte på att han kommer göra ett bra jobb, men när folk skrev att han hade ett överkoreograferat nummer, att han spenderade mer tid på att le och att låten inte var stark nog är det klart att man blir orolig. Ingen tippade honom som vinnare, eller andra chansen-kandidat. Men så fort numret började sitta som det skulle blev det annat ljud i skällan, och helt plötsligt började de tidigare så kritiska personerna säga detta:

"Daniel Mitsogiannis låt är den enda som fastnar, konstaterar vi efter genrepet ikväll. Pame! Pame! (Kom igen!)"

"Daniel Mitsogiannis har en rejäl dansdisco som publiken direkt är med på. Spontana taktklapp från start och nu sitter dansen där den ska för Daniel. Med pyro som sitter på rätt ställe och ett rejält konfettiregn i slutet blir Daniel plötsligt riktigt farlig imorgon."

"Jag smittas fortfarande av Daniel Mitsogiannis omedelbara 'Pame'...
Direkt till Globen går Daniel Mitsogiannis och Linda Bengtzing."

Åh man blir så stolt! Hoppas ni alla kommer sitta bänkade ikväll och titta på Daniel och de andra, och att ni, som jag kommer att rösta på honom.

Läs även andra bloggares åsikter om daniel mitsogiannis, pame

Man behöver inte läsa speciellt mycket om doshor för att man ska börja tänka på stereotyper. Det finns tre doshor, och man kan vara en av sju olika kombinationer av dem men inte nödvändigtvis ha obalans i samma dosha. Kort sagt är Vata tunn, nervös och frusen, Pitta är rödhårig, temperamentsfull och het och Kapha stabil, överviktig och moderlig. Om du frågar mig är det ganska tråkigt att dela upp det på detta vis och jag känner inget behov av att ändra på mitt liv efter vilken typ jag eventuellt är. Jag kan helt enkelt inte tro på det här tillräckligt mycket för att praktisera det till hundra procent. Men det är ju fortfarande ett intressant ämne som jag tänkte dela med mig lite av och att ta till sig lite av det kan ju inte skada.

Vata
Smal, rör sig och talar snabbt, oregelbunden hunger, sover lätt, fantasifull och energisk, känslomänniska, lär sig snabbt men glömmer lika fort, ängslig, vill ha förnyelse och spänning, blir lätt stressad, har lätt för att få sömnproblem osv.

Pitta
Normalbyggd, gillar utmaningar, tycker inte om sol eller värme, ofta hungrig och törstig, har ofta varma toner, lättirriterad under stress, välartikulerad, gillar att ta kommando, kan vara krävande och kritisk, materialistisk, fin koncentrationsförmåga osv.

Kapha
Solid i kroppen, stark, ofta överviktig, lär sig långsamt men har bra långtidsminne, lugn och stabil i temperamentet, svaga hungerskänslor, tolerant och förlåtande, kan vara dominerande och självbelåten, empatisk, kan lätt tröstäta osv.

Kombinationerna du kan vara är alltså:
* Vata
* Pitta
* Kapha
* Vata-Pitta (eller Pitta-Vata)
* Vata-Kapha (eller Kapha-Vata)
* Pitta-Kapha (Eller Kapha-Pitta)
* Vata-Pitta-Kapha

Efter att du, med hjälp av tester eller en ayurvedisk läkare, har kommit fram till vilken typ du är och i vad du har obalans kan du börja ändra på dina mat-, sov- och vardagsvanor.

Vilken mat ska man välja?
I varje måltid ska man försöka få med alla sex smaker - salt, sött, surt, beskt, starkt och kärvt. Vad som är vad är helt omöjligt att veta utan hjälp av en bok. Olika råvaror balanserar också olika doshor och sådant ska man tänka på när man äter.

Vata
Balanseras av salt, surt och sött och av tungt, oljigt och hett.
Grönsaker: Gröna bönor, gurka, kålrötter, lök, morötter, sparris, sötpotatis m.m.
Frukt: Mogen, söt, färsk frukt som ananas, apelsiner, bananer, druvor, fikon m.m.
Spannmål: Havre, ris, vete.
Kött: Kyckling, kalkon, fisk och skaldjur.
Kryddor: Det mesta fungerar, men undvik kärva smaker som saffran och gurkmeja m.m.

Pitta
Balanseras av beskt, sött och kärvt och av kallt, tungt och torrt.
Grönsaker: Blomkål, broccoli, groddar, paprika, potatis, svamp, vitkål m.m.
Frukt: Söta, mogna frukter som druvor, katrinplommon, fikon, körsbär, mango, melon m.m.
Spannmål: Havre, korn, vete, vitt ris.
Kött: Kalkon, kyckling, räkor.
Kryddor: Var sparsam med kryddor men smaker som dill, kanel, mynta m.m. går bra.

Kapha
Balanseras av starkt, beskt och kärvt och av lätt, torrt och hett.
Grönsaker: Brysselkål, aubergine, gröna bladgrönsaker, paprika m.m.
Frukt: Välj lite torrare och inte så söta eller sura frukter som päron, tranbär och russin m.m.
Spannmål: Bovete, hirs, korn, majs och råg.
Kött: Kalkon, kyckling, räkor.
Kryddor: Alla kryddor utom salt är kalasbra, speciellt ingefära.

Det finns givetvis många fler dos and don'ts, men det är nog bäst att ni surfar runt lite eller köper/lånar en egen bok. Enligt Perfekt hälsa, och andra test, är jag en Vata-Pitta. Det finns även riktlinjer för hur du ska lägga upp din dag, plus massor med annat. Alltför mycket för att jag ska kunna skriva om det här.

Gratis onlinetest
Ayurveda - Diagnostic Test for Vikruti or Dosha Imbalance (engelska)
Må bra - Vilken dosha är du?
Självtest hos Ayur-Veda AB
Tri-dosha test (engelska)
What's Your Dosha (engelska)

För ett tag sedan beställde jag prover från både TiKei och HH, men den uppmärksamma kanske har märkt att jag aldrig skrev något mer om det. Anledningen är att jag en kort tid efter det fick hem prover från c/o Lena - bas, rouge, concealer, finish och skugga. Nu påminner alla tre märkena ganska mycket om varandra, men jag fastnade för c/o Lena och har bara använt det den senaste tiden. Givetvis ska jag använda upp de andra proverna så att jag kan skriva om dem med, men den här posten ska jag ägna åt c/o Lena.

Bas (foundation) finns i fem nyanser, varav jag använder den som kallas Naturligt ljus. Jag är som bekant ganska blek, men jag tycker att det är en jättebra matchning med min hud. Som ni ser på bilden smälter den in bra med min egen färg, och jämnar ut utan att lägga sig som ett lager av smet eller en pulvrig massa. Mineralsmink kan ibland bli lite grynigt, men jag har inte haft några sådana problem med det här märket.
Dölj (concealer), jag har den ljusare av de två varianterna, fungerar bra förutom under ögat. Jag har väldigt mörka ringar och de är svåra att få bort, men jag har hittills inte hittat något märke som rådit bot på dem. Jag tycker inte att mineralsmink riktigt kan mäta sig med vanlig, flytande/krämig concealer men det är tillräckligt bra och låter huden andas och är naturligt så det väger tyngre hos mig.
Färg (rouge & ögonskugga) finns i elva nyanser och på bilden har jag Nyponros på kinderna och Solbränd och Solkysst på ögonlocken (fast de egentligen ska användas som rouge hehe). Det är inte lika mycket pigment i c/o Lenas Färg som i annat mineralsmink, vilket ju kan upplevas som lite tråkigt. Men jag tror att många som precis börjat använda mineralsmink är lite ovana vid de kraftiga färgerna och lätt överdoserar och då är det ju jättebra med lite mildare produkter. Det är enklare att få ett jämnt resultat och en naturlig look. Att använda Färg på ögonlocken är kalasbra, jag gillar att det blir alldeles lagom glammigt tack vare Solkysst. Man blir ingen discodrottning men det är lite mer bling än vardag. Den är lätt att applicera oavsett vilken del av ansiktet du väljer att använda den på.
Yta (finish) finns i en version och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den. Jag kan ärligt säga att jag inte märker av den, jag ser ingen direkt skillnad och jag har inte tänkt på om sminket håller bättre eller sämre utan den. Men jag har bara använt den två gånger med, och har aldrig haft sådant innan, så jag kanske inte är den bästa domaren.

Jag är hur som helst väldigt nöjd med det här sminket, och gillar verkligen hur utförlig webshoppen är. Det står precis vad som är i produkterna, och varför de är det, vilket ju är kalasbra för oss innehållsförteckningsknäppisar. c/o Lena är också väldigt noga med att det inte ska vara massa utfyllnadsmedel i, utan varje ingrediens är där av en anledning. Det är något jag gillar, så fort INCI-listan är lång blir jag misstänksam! Jämför med andra vanliga mineralsmink, där många varor har två eller tre ämnen mer än c/o Lenas
Det finns en kort förklaring om själva produkten och hur och var du ska använda den, så det är sannerligen perfekt för nybörjaren inom mineralsmink.

Prisklassen när det gäller sminket är lite högre än hos t.ex. TiKei eller HH, men så är det ju kortare innehållsförteckning med så det kanske inte förvånar någon. Som exempel kan jag nämna att Bas och Färg (ansikte) kostar 155:- för 20 ml (prover går att beställa), och Färg (ögon) kostar 135:- för 10 ml. Du kan även köpa penslar och borstar, men de har jag inte provat så där kan jag inte ge något utlåtande.

Länk:
c/o Lena

Läs även andra bloggares åsikter om mineralsmink, c/o lena

För en månad sedan fick jag en bok av min kompis M, som jag nämnt tidigare. Hon är inne på det där med välmående och lite mer "new agiga" sätt att uppnå det. Boken heter Perfekt hälsa, är skriven av Deepak Chopra och handlar om den indiska vishetsläran ayurveda. I tre delar, Den perfekta hälsans plats, Den kvantmekaniska människokroppen, Att leva i samklang med naturen, tar han upp hur du med en inrutad vardag, rätt kost, meditation och yoga kan förändra ditt liv. Vi människor delas upp i sju typer, alla i olika kombinationer av de tre doshorna Vata, Pitta och Kapha. Beroende på vilken typ du är och vilken eller vilka doshor du har obalans i ska du planera ditt liv och det du stoppar i dig. I boken finns ett test du kan göra, men han råder givetvis läsaren till att uppsöka en legitimerad ayurvedisk läkare för korrekt diagnos och hänvisar ofta till sin hemsida och sitt center. Den öppna delen av mig säger att det är sjävklart och säkrast med proffshjälp, den krassa delen av mig säger att det är för att man tjänar mer pengar på patienter än på bokförsäljning.

Hur som helst... Det är extremt intressant läsning, även om jag inte riktigt kan ta till mig allt som står där i. Om man skulle följa schemat Chopra lägger upp behöver man vara miljonär, ensamstående och arbetslös. Att jobba i skift är bara att glömma. Han hävdar att t.o.m. läkare hinner leva riktigt ayurvediskt, så varför skulle inte du? Jag tror absolut att många av de saker han skriver är bra för dig och din hälsa, men skulle du orka eller hinna med detta varje dag?

En ayurvedisk dag

Morgon (kl 6-8)
1. Vakna, utan väckarklocka, runt sex på morgonen.
2. Drick ett glas varmt vatten för att sätta fart på magen och gå sedan på toa.
3. Borsta tänderna och skrapa tungan (den eventuella beläggningen på tungan utgörs av ama - toxiner och slaggprodukter - och ska bort).
4. Massera kroppen med sesamolja (abhyanga). Hans schema tar 5-10 minuter, eller om man har brådis och bara vill utföra en minimassage - 1-2 minuter.
5. Bada (ja bada!) i varmt vatten - men inte hett eller kallt.
6. Gör solhälsningen, vilket tar kanske 10 minuter (ska skriva mer om det senare).
7. Utför yoga i 10-15 minuter.
8. Öva på pranayama, en teknik som hjälper dig att balansera andningen (ska skriva mer om det senare).
9. Meditera.
10. Ät frukost som passar din typ.
11. Ta en trettiominuters morgonpromenad.

Lunch (kl. 12-13)
1. Ät dagens huvudmål, lunch, tidigt. Det ska vara nylagad mat som passar din typ, inom ayurveda rekommenderar man inte uppvärmda rester. En bra måttstock för hur mycket man ska äta är två handfullar.
2. Sitt stilla i fem minuter efter maten, för att få igång matsmältningen.
3. Promenera i 5-15 minuter, för att hjälpa matsmältningen.
4. Någon gång senare på eftermiddagen är det dags att yoga i 10-5 minuter igen.

Middag (kl. 18-19)
1. Ät en måttlig middag som passar din typ. Det kan räcka med varm gröt, en smörgås och lite färsk frukt. Undvik jäst mat och rött kött.
2. Sitt stilla i fem minuter efter maten, för att få igång matsmältningen.
3. Promenera i 5-15 minuter, för att hjälpa matsmältningen.

Kväll (21:30-22:30)
1. Ägna dig åt en lätt aktivitet på kvällen.
2. Lägg dig tidigt, dock minst tre timmar efter middagen.
3. Du bör inte läsa, äta eller titta på TV i sängen.

Inga problem va? Det där fixar väl jag. Synd bara att jag har ett jobb som börjar 8:30 så att jag måste åka hemifrån halv åtta. Synd att jag, om jag ska ta en hel timma lunch, då inte slutar förrän 17:30. Det betyder ju även att jag inte är hemma förrän 18:30. Sedan kan jag ju glömma att fortsätta med min hårrutin om jag ska ha olja i hårbotten varje morgon. Tur att jag inte har barn, för då skulle det ju gå helt åt fanders.

Nej att leva helt ayurvediskt kommer inte gå för mig, men det är vissa saker jag kommer ta till mig även om jag lät lite negativ. Jag har till exempel på sätt och vis börjat med meditationen, och nästa steg kommer vara antingen solhälsningen eller pranayama. Jag kommer helt enkelt göra som jag alltid gör - jag plockar ut de bitar jag gillar och så gör jag ett eget schema. För jag tycker fortfarande att ayurveda är intressant och jag rekommenderar boken, för det var givande läsning även om jag inte tror på precis allt Chopra skriver.
I nästa inlägg om ayurveda ska jag skriva lite mer om doshorna.

Läs även andra bloggares åsikter om ayurveda.

Mineralsmink börjar bli mer och mer utbrett, och ganska lätt för oss svenskar att få tag på. Men trots sina fördelar undrar jag om det någonsin kommer konkurrera med vanligt märkessmink på allvar. Det ska bli intressant att se hur många av er som använder det - och med mineralsmink menar jag riktigt mineralsmink. Du vet sådant som bara har en handfull ingredienser och är i pulverform, inte t.ex. L'Oréals fuskversion.

Använder du mineralsmink?
1. Ja, och det är det enda smink jag använder.
2. Ja, men jag använder vanligt smink med.
3. Jag har använt men gick tillbaka till vanligt smink.
4. Jag har lite prover hemma, men inte bestämt mig för om jag ska handla än.
5. Jag är intresserad och ska beställa hem prover/starkit/smink så fort jag får tid/råd.
6. Jag är nöjd med mitt vanliga smink.
7. Jag sminkar mig inte.
8. Annat.

För den som vill läsa mer
Här har jag skrivit ganska utförligt om mineralsmink: Vacker utan spackel?

Häromdagen fick jag ett mail från en läsare som undrade över mascara inom naturkosmetikan och jag var tyvärr tvungen att erkänna att jag aldrig provat. Just nu har jag en från Nivea och jag tänker inte köpa en ny förrän den är slut, i mitt nya liv ska jag ju inte slösa så mycket. Men mailet fick mig att fundera på hur stor och vilken skillnad det egentligen är mellan vanlig mascara och naturligare sådan. Personen i mailet var inte nöjd med sin, "Just nu har jag en från Sante naturkosmetik, men den torkar väldigt långsamt, ger bara lite färg och tynger nästan ner fransarna (känns det som).", så kan vi verkligen hitta en bra?
Tyvärr har inte min mascara en innehållsförteckning, så istället tänkte jag googla lite och sammanställa vad jag hittat. Jag har användt en uttalat mild, men vanlig, mascara från ACO och en från Nivea (inte den jag har dock) som jämförelse. Vissa ingredienser har jag länkat till, men inte alla så lite får ni googla själva.

Cliniderm Gentle Volume Mascara - vanlig (ACO)
Pris: 109:-
Färg: Brun, svart.
Köp: Apoteket
INCI: Aqua, Ozokerite, Cera Carnauba, Stearic Acid, Cera Alba, PVP/VA Copolymer, Propylene Glycol, Triethanolamine, Glyceryl Stearate, PEG-100 Stearate, Magnesium Aluminum Silicate, Tocopheryl Acetate, Panthenol, Phenozyethanol, Propylparaben, Methylparaben, Talc, CI 77499, CI 77492, CI 77491.

Nivea Beauté Eyes Wide Open Mascara - vanlig
Färg: Svart.
INCI: Aqua, VP/VA Copolymer, Stearic Acid, Oryza Sativa, Candelilla Cera, Butylene Glycol, Cera Microcristallina, C18-38 Alkyl Hydroxystearoyl Stearate, Aluminum Starch Octenylsuccinate, Simethicone, Triethanolamine, Magnesium Aluminum Silicate, VP/Eicosene Copolymer, Panthenol, Silica, Lauroyl Lysine, Cetyl Alcohol, Serica, Butylparaben, Ethylparaben, Isobutylparaben, Methylparaben, Propylparaben, Phenoxyethanol, BHT, CI 77499, CI 77007, CI 77491, CI 77492, CI 77891, CI 77288, CI 77289, CI 77510, CI 77742

1. 2-3 gånger/vecka - 57 %
2. 1 gång/vecka - 17 %
3. Varje dag - 12 %
4. 4-5 gånger/vecka - 10 %
5. 2-3 gånger/månad - 2 %
6. 1 gång/månad, Väldigt sällan, Mer än en gång/dag - 0 %

Det ser faktiskt ungefär ut som jag trodde, men jag är lite förvånad över att så många tvättar varje dag. Jag misstänker att de flesta som läser min blogg kör med balsammetoden, det stämmer i alla fall in på de som röstade förra gången, och då brukar man ju inte tvätta varje dag. Men det är kul att andra hittat hit med, må jag säga. Sedan är det väl en tolkningsfråga med, antar jag. Även om jag bara tvättar en gång per vecka sköljer jag ju håret däremellan och ibland WO:ar jag och det kanske somliga skulle räkna som fler. Hur som helst, oavsett hur ofta eller sällan ni tvättar hoppas jag att ni är nöjda med er metod.

Genast började du läsa, för att även om du har perfekt hy kan den alltid bli lite snyggare!

Jag ska på fest på fredag och då vill jag ju såklart se bra ut efter vinterns tråkiga osoliga väder. Jag ska bli sminkad av en sminkös från Make Up Store som kommer att döma min hy och klaga på mina pormaskar och det vill man ju inte, right? Så jag pratade med min syrra som har alla trollpacksknep i bagaget och hon lade upp en 3-stegsmetod åt mig:

1. Ocm:a! Massera ansiktet med olja och fukta ansiktet med heta handdukar, typ!
2. Lägg en citronsafts- & bakpulvermask. Luckrar upp underliggande smuts och bleker.
3. Lägg en honungsmask! Lugnar och läker!

Skitlätt och billigt då jag redan hade alla ingredienser hemma! Så här gjorde jag:

1. Jag tog en tsk olivolja och masserade in i hela ansiktet för att gnugga upp smuts till ytan. Jag masserade i kanske 5 minuter, typ tills jag fick mjölksyra i armarna samt att mina kinder var lagom rosiga. Sedan hällde jag hett vatten i en hink och dränkte bomullsservetter i och lade en urvriden servett över ansiktet och lät det ånga. Sedan när den kallnat bytte jag ut dem mot en ny. Efter 5 byten tröttnade jag och svepte bort all resterande olja som efterlämnade sig mjuka kinder.

2. Sedan pressade jag en 1 cm tjock citronskiva mot kanten på ett glas och blandade i 1 tsk bakpulver. Jag applicerade sedan den bubblande och fräsande pastan på "problemområdena". De första sekunderna i kontakt med huden sved det till lite men sedan började det att pirra härligt och det bubblade ända ner i porerna. Rätt rolig känsla! Typ som ett ben som sover. Sedan lät jag det sitta tills det stelnat. Det kändes precis som en lermask, fast lite roligare. Jag gick och kollade mig i spegeln och jag hade blivit helt vit i nyllet. Jag bestämde mig för att det fick sitta ett tag till. Sedan ångade jag bort det med ytterligare en tygservett och jag blev helt häpen! Pormaskarna var ju typ helt osynliga. Jag har inte ens åstadkommit ett lika bra resultat med min Biotherm-lermask för 250:- som med bakpulver och citron för 10 :-! Helt sjukt! Det här ska jag lätt göra 1 gång i veckan. Det var mycket roligare än med en vanlig lermask dessutom.

3. Tittar på mina knappt synliga porer/pormaskar igen... WOW!

4. Lägger en honungmask som ska lugna irriterad och inflammerad hy samt döda bakterier som är dåliga för en. Låter den sitta i ungefär 30 min. Seda ångar jag bort den med en servett till. Mmm... len! Undra om jag ens behöver smörja in mig. Det känns inte stelt någon stans! Tittar på mina porer igen och känner att jag kanske borde göra en till citron+bakpulvermask, bara för att se, om det går att få ett annu bättre resultat om man gör det två gånger på varandra. Resultatet? Lite bättre kanske.. men inte mycket. Det här vill jag göra snart igen... bara för att det är så kul! Du måste prova!

(Morgonen därpå)
Porerna är rena, men stora! Nu måste jag bara luska ut knepet att förminska porerna sen är allt toppen!

Lycka till!

Cate

Detta var ett gästinlägg av min lillasyster, titta även gärna in på hennes egen blogg. Hoppas att ni gillade det, och att hon vill ära oss med ett inlägg snart igen.

Kabukiborstarna är klippta så att de tar upp produkten och håller kvar den tills du applicerar det i ansiktet. Då släpper de ifrån sig pudret när du buffar så att du inte ska få allt på samma ställe eller få en kakig effekt. Man kan säkert använda andra borstar med, men dessa är de enda jag har provat till mitt mineralsmink.

Mineral Kabuki brush ca 249:-
Den stora nackdelen med dessa borstar är att de kan fälla, men om du tvättar dem det första du gör ska eventuella lösa strån ramla bort. Jag önskar att det stämde. Eftersom man ska tvätta sina borstar regelbundet borde det nu, flera månader senare, inte finnas några lösa strån kvar i min kabuki men efter varje användning måste jag plocka bort långa, svarta strån från ansiktet. Ibland ramlar de även ned på kläder och urringning. Det är verkligen grymt irriterande. Annars är borsten underbar! Den ger ett fint resultat och är löjligt mjuk. Min gamla rougeborste, som jag tidigare tyckte var så skön, känns som en piassavakvast i jämförelse. Utan att ha några andra kabukisar att jämföra med blir betyget en solid trea, men det kanske ändras efter att jag provat andra.



Mineral Blush brush ca 229:-
Även om min kabuki fäller som en katt är rougeborsten inte lika jobbig. Jag har fått plocka bort några enstaka strå ur ansiktet, men utöver det har jag inget negativt att säga om borsten. Den är mjuk, fördelar rouget bra och är en riktig kalaspensel helt enkelt! Man kan även använda den till pudret eller finish, jag har provat båda med fint resultat. Den är lite dyrare än andra rougepenslar, och den fäller trots allt emellanåt så betyget blir en stark fyra.



Mineral Eye Shadow brush ca 119:-
Jag har använt den både till concealer och ögonskugga, och den är absolut bättre till det senare då den klarar av att ge både lite och mycket färg och är bra på att skugga. Den är dock lite sämre på att fördela färg bra, men släpper ifrån sig sminket ganska fint. Du bör dock ha separata penslar för olika nyanser då den kan spara lite av skuggorna i penseln. Ja, och jag skulle gärna ha sett att den var aningens mjukare och någon millimeter längre. Betyget blir på grund av detta en trea.



Läs även andra bloggares åsikter om Avanya, sminkpenslar, kabuki

Ett av mina problem när det gäller burret är att mina lockar, när de är produktfria, inte håller stunsen efter en hel dag. Slitage som påklädningar, vinterkläder och uteväder gör sitt bästa för att riva upp lockarna ur gemenskapen och skapa friss. Men de gånger jag provat vanlig hårgel har jag fått vansinnigt tråkiga lockar och aloe vera-gel ger aldrig lika bra resultat som en ordentlig CO följt av plopp. Bra resultat i några timmar, that is. Jag misstänker att det är längden på håret som spökar - dels tyngs lockarna ned och dras ut, dels får håret mer kontakt med andra material. However! Som ett litet experiment tog jag en bild igår morse och en bild samma dag fast cirka tolv timmar senare. Jag hade i en veckas tid haft i Whipped Butter ungefär varannan dag som över natten-inpackning och tvättat skalpen med rasul de senaste två tvättarna.

Bild 1 - tvättat med rasul, haft balsam i längder, sovit med plopp - ingen styling eller leave in. Tagen morgonen efter.



Bild 2 - tagen samma dag, efter tolv timmar på jobb och kollektivtrafik. Kläd i halsdukar, ponchos, jackor och annat som ger statiskt hår.

Visst ser det trött ut, absolut, men jag är inte missnöjd. Inte alls. För det där skulle jag ha kallat en ganska bra hårdag för ett år sedan, det där skulle jag aldrig ha fått utan mousse. Nej, Anita Grants små salvor fungerar inte som leave in för mig men som inpackning, så verkar hennes produkter göra susen.

Läs även andra bloggares åsikter om hårgel, Anita Grant, styling, lockar

När jag var liten läste jag ett nummer av En Ding Ding Värld hemma hos en kompis. Bland vargmänniskor, folk som åt bilar och annat underligt fanns en artikel om en kvinna som slutat tvätta håret. Hon sade något om att hon lät vind, sol och vatten vårda håret, jag minns inte exakt, och det hade givit henne en praktfull kalufs av bruna lockar. Jag kommer ihåg att jag nästan var mer villig att köpa att någon var en varulv än att man kunde få vackert hår utan schampoo. Under årens gång dök artikeln upp i mina tankar emellanåt, men jag övervägde aldrig seriöst att droppa schampoot.
Jag minns även när en klasskamrat berättade om sin "otroligt äckliga" bekant som faktiskt bara tvättade håret med balsam och hur vi tjejer, nu i mellanstadieåldern, flämtade till förfärat.
Jag trodde aldrig att jag skulle sitta här, tjugo år senare, med ett hår som numer bara tvättas med vatten, lera och balsam.

Så, hur ofta tvättar du håret?

1. Varje dag
2. 4-5 gånger/vecka
3. 2-3 gånger/vecka
4. 1 gång/vecka
5. 2-3 gånger/månad
6. 1 gång/månad
7. Väldigt sällan
8. Mer än en gång/dag

På bilden har jag, dag sju, borstat ut håret ordentligt med svinhårsborste. I höstas när jag började med no 'poo låg mitt hår, efter borstning, som slickat längs skalpen och stod sedan som en sky av krus runt överkroppen. Men nu verkar fuktbalansen återställts något, för som ni ser på bilden är håret inte alls speciellt flygigt eller flottigt. Det är ju inga drömlockar direkt, men vilken skillnad! Jag ångrar verkligen att jag inte tog ett kort på den dåvarande europe-effekten.

Läs även andra bloggares åsikter om krus, no 'poo, En ding ding värld, svinhårsborste

Jag har haft lite problem med att hitta ett bra, milt schampoo till Fisen. Det ska vara utan SLS och dess vänner, och inte innehålla alkohol som andra ingrediens. Då företag inte alltid är så jätteglada i att lägga ut en fullständig innehållsförteckning måste man ibland chansa, men att slänga ut pengar på osäkra varor är inget för mig. Efter att ha köpt hem Urtekrams balsam utan problem vågade jag mig dock på att beställa deras Fair Trade Brown Sugar Shampoo. Eftersom vi fortfarande är i provstadiet beställde jag även ett Aloe Vera-shampo från Nyform då det stod att den var SLS-fri.

Fisen har bara använt Brown Sugar, och även om han klagade lite på att det inte luktar lika gott eller löddrar lika bra som vanligt schampoo så har hans händer mått ganska bra. Han sade att han inte haft ett utbrott sedan han bytte från Rebeckas Aloe Vera schampoo till Urtekram, även om händerna absolut inte ser ut som helt vanliga, friska händer ännu. Men so far so good alltså, för de är ändå ovanligt fina! Det är riktigt skönt att ha hittat ett schampoo som är bra för honom, det gör riktigt ont i hjärtat när jag ser hans trasiga tassar annars. Stackars Fisen. Flaskan är långt ifrån slut, så jag får återkomma om ett bra tag när det är dags att prova andra schampoot. Men just nu ser det ut som att Brown Sugar är en keeper, även om det inte är världens mest miljövänliga schampoo (innehåller bl.a. cocamidopropyl betaine).

INCI Brown Sugar - Urtekram
Aqua, Aloe Barbadensis Gel*, Saccharum Officinarum Powder*, Cocamidopropyl Betaine, Coco-Glucoside, Sodium Coco-Sulfate, Glycerin, Sodium Cocoyl Glutamate, Citric Acid, Lavandula Angustifolia Oil*, Eucalyptus Globulus Oil*, Geraniol, Limonene, Linalool.
(* = ekologisk)

INCI Aloe Vera - Nyform
Aqua, Aloe Barbadensis, Coco-Glucoside, Glycerin Laurate, Cocamidopropyl Betaine, Xanthan Gum, Hydroxypropyl Guar, Phenoxyethanol, Methylparaben, Ethylparaben, Propylparaben, Citrus Dulcis, Linalool, Limonene.

Läs även andra bloggares åsikter om Urtekram, Nyform, INCI, eksem, milt schampoo, SLS-fri

Som en del av er vet ska en av mina närmaste vänner, Daniel Mitsogiannis, vara med i Melodifestivalen, och jag gör givetvis mitt bästa för att fixa en fanbase åt honom. Läs mer om det här.

Andra länkar
En video där han sitter på Gubbens och pratar om sin kommande medverkan.
Hans schalgerblogg på Norrköpings Tidningar.
En miniartikel på Aftonbladet där majoriteten röstat att han kommer komma på första till andra plats. Woooo!

Är du intresserad av att veta mer om Daniel är det bara att googla på hans namn, det är ju inte så många andra som heter så... :)

Läs även andra bloggares åsikter om Daniel Mitsogiannis, Melodifestivalen

1. Med balsammetoden - 32%
2. Med schampoo, och det är jag nöjd med - 26%
3. Med schampoo, men jag funderar på att börja med något annat - 16%
4. Med ägg/rasullera/bikarbonat eller liknande - 11%
5. Jag blandar hej vilt - 11%
6. Jag tvättar inte med schampoo, men funderar på att börja igen - 1%
7. Bara med vatten och/eller svinhårsborste - 0%
8. Annat 0%


Att majoriteten valde balsammetoden är jag inte speciellt förvånad över men att så många av er använder schampoo, det trodde jag inte. Men ni kanske hittar intressanta saker att läsa här ändå, hoppas jag. Det är även roligt att se att en hel del funderar på CO och att bara en enda person var missnöjd med att droppa schampoot. Jag rekommenderar dig, vem du än är, att titta in på lockig.ses forum och be om hjälp där. Det är inte alla CO fungerar för på en gång, det är lite trail and error, och där kan man få vägledning.
Själv röstade jag på "Jag blandar hej vilt" för det är precis vad jag gör.

Nu har jag vid ett flertal tillfällen använd lite Whipped Butter eller Creamy Cafe Latte från Anita Grant. Det är ekologiska, handgjorda produkter som ska vara en skänk från ovan för lockigt hår. Hennes rasulinpackning gav mig fint resultat, men hur jag än gör kan jag inte få dessa produkter att fungera. Mitt hår blir frissigt, stripigt och alla lockar separeras. Jag har provat att ha i mycket, lite och lagom, i blött, fuktigt och torrt hår. Med andra produkter eller utan, nytvättat eller ej - det blir aldrig fint. Så jag tänkte istället börja använda det som nattinpackning! Innan läggdags fingerkammar jag i, så att varje test blir fuktmättad, och blöter/tvättar håret på morgonen som vanligt. Jag tror nämligen att det är en bättre inpackning än ren olja för mig, för mitt hår kan inte suga till sig oljan så bra som jag hade velat. Dessa två små hårmedel, däremot, sugs upp aningens lättare.
Håll tummarna för att det kommer ge resultat.

Läs även andra bloggares åsikter om Anita Grant, inpackning, friss

Igår provade jag att tvätta håret med rasullera, men dum som jag är gjorde jag bara i ordning tillräckligt för att tvätta skalpen. Då håret närmast botten blev lent, luftigt och mjukt och längderna som tvättades med Urtekram stripiga borde jag ju haft rasul i hela håret. Men man lär så länge man lever! Nu när jag vet hur bra rasullera är som hårtvätt ska jag absolut fortsätta med det, och det är ju inte speciellt dyrt heller så jippi! För att få ur resten av oljan från längderna imorse använde jag mig av sambons Brown Sugar-schampo från Urtekram, jag var för lat för att fixa leran hehe. Sedan hade jag i Urtekrams kamomillbalsam i längderna och hör och häpna! Det var ett mycket bättre balsam än rosenbalsamet. Visst, längderna blev inte så där härligt slemmiga men det kändes verkligen som att balsamet gick in i håret och gjorde det lent istället för knastrigt som med rosenbalsamet. Det konstiga är att det nästan är identiska innehållsförteckningar i produkterna.

Ros
Aqua, Glycerin, Glyceryl Stearate SE, Cocoglycerides, Prunus Armeniaca Kernel Oil, Simmondsia Chinensis Cera, Cetyl alcohol, Cetearyl Olivate, Sorbitan Olivate, Citrus Grandis Seed Extract, Hydrolyzed Wheat Gluten, Pelargonium Graveolens, Citric acid, Citral, citronellol, geraniol, linalool, limonene.

Kamomill
Aqua, Glycerin, Glyceryl Stearate SE, Cocoglycerides, Prunus Armeniaca Kernel Oil, Simmondsia Chinensis Cera, Cetyl alcohol, Cetearyl Olivate, Sorbitan Olivate, Citrus Grandis Seed Extract, Hydrolyzed Wheat Gluten, Ormenis Multicaulis Oil, Rosmarinus Officinalis Oil, Citric Acid, Linalool, Limonene.

Kan verkligen bristen på citral, citronellol och geraniol göra en sådan skillnad? De är alla hudirriterande doftämnen. Jag trodde ju att det var på grund av proteinet men båda produkterna innehåller ju vetegluten. Mycket skumt. Hur som helst hoppas jag att rasul ska få till sebumbalansen riktigt ordentligt när det gäller skalpen, jag misstänker att fullständig CO kanske inte riktigt är min grej i alla fall. Det känns som att jag nått en maxgräns, det är dags att prova något annat. Lera i botten, balsam i längderna - det låter väl bra?

Läs även andra bloggares åsikter om INCI Urtekram, balsam, rasullera

Dag 1 - Tvättar skalp och längder med balsam.
Dag 4 - Balsamerar längder.
Dag 5 & 6 - Borstar med svinhårsborsten innan läggdags. Inte så mycket för att rengöra utan mest för att passa och på att fördela hårets naturlig oljor.
Dag 7 - Inpackning! Idag sitter jag t.ex. med hela håret fullt av jojoba- och ringblomsolja.

På bilden ser du hur mitt hår ser ut dag 6, det är absolut inte flottigt men visst känns det lite tyngre närmast hårbotten och jag har alltid knut eller tofs. Det känns faktiskt lite sunkigt. Jag hoppas att hårbotten ska vänja sig snart så att det blir luftigare även senare i veckan.

Jag har använt Urtekrams rosenbalsam den senaste tiden men måste säga att jag inte är nöjd. Nu flera tvättar senare känns håret strävt och direkt vid isättning blir det inte så där slemmigt som med vanligt balsam. Nej det känns snarare som att man har haft i tvål. Tyvärr har jag en flaska kvar, men efter den ska jag inte använda det något mer. Så igår vräkte jag i olja i håret, sov med det och har fortfarande inte sköljt ur. Längderna har sugit upp en hel del, men jag är skapligt flottig vid skalpen. Tänkte prova att tvätta ur det med rasul senare.

Annars har vi börjat rensa ur lägenheten, ska gå med 7-8 påsar med kläder till insamlingen snart. Letar även tapeter och annat som vi inte kommer ha råd med efter flytten - men det är så kul att drömma och vi har ju tid på oss.

Läs även andra bloggares åsikter om Urtekram, oljeinpackning, hårrutin, svinhårsborste

Jag kanske inte ska ropa hej ännu då vi inte ska till banken förrän imorgon och man vet ju aldrig vad som kan hända. Men vi har ju skrivit på papper och fått okay så visst ser det väldigt säkert ut att vi kommer flytta in i vår alldeles egna lägenhet i vår! Jag har tänkt att lägga om mina städvanor nu när jag kommer få tillgång till egen tvättmaskin (här kommer ju tvätt- och sköljmedel automatiskt) och nu när man kan börja om från scratch.

Nej till disktrasor!
När jag städade senast använde jag mig mycket av uppklippta, gamla handdukar och de är så överlägsna sunkiga disktrasor att jag på plats bestämde mig för att inte ha några disktrasor i nya lägenheten. Handdukstrasor suger upp, torkar och gnuggar bort smuts mycket bättre. Ja istället ska jag återanvända gamla badlakan och handdukar i frotté, ha ett riktigt stort lager, och efter varje använding kan de slängas i tvätten. Smidigt och antagligen mycket mer hygieniskt än äckliga disktrasor som dessutom måste köpas nya stup i kvarten. Jag tänkte faktiskt börja sy redan idag - några till städ och några till tvättlappar för ansiktet.

Ättika till städning
Jag har läst att man kan använda ättika när man städar, men jag har bara äppelcidervinäger hemma. Så när det var dags för badrummet tog jag lite äcv utspätt med vatten och sprayade på över vattenkranen för att försöka få bort kalkavlagringar. Det försvann hur lätt som helst med hjälp av svampen och jag behövde inte ens skrubba som en bäng. Så jag använde det även i köket för att få rent diskbänken ordentligt och fick lika fint resultat där. Speglar blev också jätteblanka av blandningen. Så om det fungerar tror jag absolut på ättika och kommer börja använda det i framtiden.

Hej då sköljmedel!
Änligen kommer jag att kunna prova såpnötter, ett miljövänligt alternativ till tvättmedel, och skippa sköljmedlet. Till fläckar kan man använda galltvål. Vill man ha mjuka kläder ska man tydligen kunna droppa i lite ättika i sköljmedelsfacket, något som också tar bort lukter tvättmedlet inte klarar av. Detta betyder även att jag kan börja städa med microfiberhanddukar, som tar bort bakterier och smuts med bara vatten. Inga rengöringsmedel behövs, men om det är väldigt smutsigt ska det tydligen gå bra med lite såpa till. Vi har väl alla sett TV-shopsnutten där de visar hur en bänk ser ut efter städning med vanliga medel och städning med microfiber. Med det första är det fortfarande sunkigt och bakterierikt under UV-lampa, men med microfiberhandduken är det så rent och fint så. Nu kanske man inte ska tro på TV-shop, men SNF och Giftfri Miljö verkar ju hålla med. Jag ska även köpa en microfibermopp och bara ta fram dammsugaren när man verkligen behöver den.

Läs mer om miljövänlig städning
Läs mer om såpnötter/tvättnötter
Läs mer om Galltvål
Mitt gamla inlägg om sköljmedel

Läs även andra bloggares åsikter om miljövänlig städning, ättika, microfiber, återanvändning

För några månder sedan bestämde vi på allvar att vi skulle flytta från vår tråklya och hitta en trevlig bostadsrätt. Efter massvis med hemnetsökningar hittade Fisen den perfekta lägenheten vars enda egentliga nackdel var att den är en tvåa istället för trea. I söndags var vi och tittade på den, och med siktet helt inställt (vi har inte ens tittat på några andra) började vi att bjuda. Idag vid sex skrev vi på kontraktet! Pang bom så var det klart. WOOOOOOOOOO!!!!! Det var helt enkelt meningen.
Detta betyder att jag får hålla hårt i plånboken ett tag, det kommer inte att bli så mycket bloggande och vi ska försöka rensa ut vårt nya boende och allt det där. Men det är ju bara roligt!

Waaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!

Det är dags för min första fråga till er där ute: Hur tvättar du håret?

1. Med schampoo, och det är jag nöjd med.
2. Med schampoo, men jag funderar på att börja med något annat.
3. Med balsammetoden.
4. Bara med vatten och/eller svinhårsborste.
5. Med ägg/rasullera/bikarbonat eller liknande.
6. Jag blandar hej vilt.
7. Jag tvättar inte med schampoo, men funderar på att börja igen.
8. Annat.

Omröstningen stänger sista januari så rösta på.

I min förra post hyllade jag A-Cremen och nu tänkte jag hylla den lite till. I september förra året slutade jag med vanlig hudkräm och började istället smörja med olja. Jag bytte även mitt vanliga smink mot mineraldito och ett tid senare upptäckte jag att jag hade börjat få små men många rynkor på kinderna. Jag visste inte om det var på grund av oljan eller sminket, men jag misstänkte att det var det senare då jag hört att mineralsmink kan vara lite uttorkande. Så jag slutade med min foundation och smorde istället in duktigt med olika oljor, ja en tid efter det satte jag även igång med OCM. Jag såg en liten skillnad, men snart var det likadant igen. Huden var len men rynkig och så kom decembers stressfinnar. Så jag började sminka mig lite igen, eftersom jag precis som alla andra är lite fåfäng och i alla fall vill slippa att se ut som en fjortonåring. Någon gång kring denna tidpunkt började jag att smörja in ansiktet med A-Creme varje morgon istället för med mandel- eller jojobaolja och jag såg en förbättring direkt. Huden är ännu inte helt slät när jag ler, men det är en sådan markant skillnad att jag är hur nöjd som helst. Alltså har jag kommit fram till att det absolut inte var mineralsminkets fel, utan att min hy helt enkelt behöver något mer än bara olja (detsamma verkar gälla håret).

Nu ska jag inte avskräcka hela världen från att använda olja som lotion. Jag vet om många som använder det med gott resultat, och jag kommer absolut inte sluta med OCM. Det är den överlägset bästa rengöringen jag någonsin provat och huden känns aldrig så där jobbigt stram som efter mer traditionell tvätt. Min kropp kommer även den att smörjas in med olja de få gånger det behövs (jag är helt värdelös - och har alltid varit - på att smörja in kroppen) och min avokado- och olivoljeblandning jag har på jobbet har verkligen hjälpt mina tidigare nariga händer. Men ansiktet, det ska allt få A-Creme!

Läs även andra bloggares åsikter om OCM, A-Creme, hudrengöring, rynkor

För några veckor sedan var Fisen sjuk och det bristande immunförsvaret gjorde att hans händer blev helt sjukt eksemiga, jag har aldrig någonsin sett dem så hemska. Högerhanden var som ett enda köttsår (okay lite överdrivet, men det var bra nära) medan vänsterhanden "bara" var superilla. Så han började smörja in regelbundet med oljan jag gjorde till honom (avokadoolja, olivolja, gurkörtsolja, ringblomsolja och patchouli), och så provade han på A-Cremen jag köpt till honom. Idag är burken nästan slut och hans händer riktigt fina. Såren är inte helt läkta, men det är inte långt ifrån, och det är inte helt eksemfritt men det har det aldrig varit. Fisen säger att oljan jag gjorde känns riktigt bra, och om han måste diska slabbar han på sig den och så på med diskhandskarna så blir det bra. Men personligen tror jag att mycket är A-Cremens förtjänst. Varför?

Jo, för ett tag sedan började det svida i min knäveck och jag upptäckte att jag fått eksem där. De kliade inte överhuvudtaget, men det var inte speciellt skönt. Så Fisen smörjde in sig med sin kortisonsalva från Apoteket för att det skulle bli bättre, men nästa dag var det helt tvärtom. Det sved mer än någonsin. Någon dag efter det smörjde jag istället in lite A-Creme på morgonen efter duschen och nästa dag var eksemen borta. Borta!
Jag har även använt den med fördel i ansiktet, men det kommer jag berätta mer om i en oljepost.

Vi har inte använt krämen tillräckligt länge för att vi ska veta om det är en produkt som fungerar i längden men hittills ser det riktigt jädrans bra ut! Något som däremot inte ser så bra ut är innehållet. Man ska tydligen inte använda de PEG:en på skadad hud men krämen verkar ju fungera. Det kanske är bäst att ha olja tills sår läkt och smörja med A-Creme på läkta ställen i förebyggande syfte?

Innehåll:
Aqua, Stearic Acid, Palmitic Acid, PEG-300, PEG-1500, Glycerin, Peanut Oil, Cetyl Alcohol, Stearyl Alcohol, Methylparaben, Retinyl Palmitate, Butylhydroquinone.

Läs även andra bloggares åsikter om A-Creme, eksem

Den här helgen hade jag tänkt att hinna med en hel del. Jag har fått lite hudvårdsprover från c/o Lena jag hade tänkt prova, jag skulle sy lite tvättlappar av gamla handdukar och städa lite. Men vad tror du att jag gjorde igår om inte skada mig. Ovanligt va? Jag skulle diska, såg inte att glaset var sprucket och skar istället upp ett jättefint jack i ena fingret (plus ett mindre i andra fingret). Smärta! Att skriva går ganska bra, det gör lite ont och går inte så fort, men att försöka sysselsätta sig med något där smidiga fingrar är ett måste går fetbort. Det kommer nog ta ett tag för såret att läka med, så ja... Tråkigt. Mitt hår var i extrembehov av att tvättas imorse med, så det var bara att dra på sig hårfärgningshandske på skadade högern och köra hårt med vänstertassen. Inte så lätt direkt. Resultatet syns på bilden.

Jag börjat med Urtekrams rosbalsam, vilket jag hade i längderna i bara några minuter (orka!), ploppade ett tag, fönade halvtorrt och lät det sedan vara. Helt okay, faktiskt, eller? Visserligen höll det så där under dagen (gick på bio och provade kläder), men jag var fin ett litet tag i alla fall. Orsaken till att jag köpte mig lite Urtekram var för att jag vill ha något mer krämigt och att ha olja som den största fuktgivaren verkar inte vara det ultimata för mitt hår.


INCI/Innehåll (hur de oftast ger ut förteckningen online inom parentes):
- Aqua (vatten)
- Glycerin* (vegetabiliskt glycerin)
- Glyceryl Stearate SE, Cocoglycerides (kokosoljaprodukter)
- Prunus Armeniaca Kernel Oil* (aprikoskärnolja)
- Simmondsia Chinensis Cera* (jojobaolja)
- Cetyl alcohol, Cetearyl Olivate, Sorbitan Olivate (olivoljeprodukter)
- Citrus Grandis Seed Extract (extrakt av citruskärnor)
- Hydrolyzed Wheat Gluten (vetegluten)
- Pelargonium Graveolens* (Eterisk rosengeraniumolja)
- Citric acid (citronsyra)
- Citral, citronellol, geraniol, linalool, limonene (vilka alla står som "Inget annat.", hehe, och åtminstone borde stå med som "doftämnen". Men de kanske menar att de går under citrus- och rosoljebitarna.)

* = Ekologisk
Balsamet är också godkänt av ECOCERT, och The Leaping Bunny.

Läs även andra bloggares åsikter om Urtekram, skärsår, INCI

Jag har alltid varit extremt dålig på hår. Du vet hur många små tjejer sitter och pillar med sitt eget och andras hår, flätar, gör uppsättningar och frisyrer och när de blir lite äldre blir det färgningar och blonderingar. Så gjorde aldrig jag. Jag var snarare en pojkflicka (ett ord jag inte gillar så mycket, finns det ett bättre?) mycket av tiden, och brydde mig inte speciellt mycket om hur jag såg ut. Senare, när jag började intressera mig mer upptäckte jag hur värdelös jag var i jämförelse med "alla andra" som kunde göra inbakade flätor på sig själva och aldrig någonsin bara tvättade, lät det självtorka och gick ut. Men det är ju egentligen inte så att jag är värdelös - jag har bara aldrig övat tillräckligt. För att få bra frisyr vände jag mig till syrran, och några kompisar som var lite mer haj på sådant. Men det var så sällan, oftast var det bara just tvätt, självtork, ibland mousse, och så var det klart.

Nu har ju jag långt hår, och vill kunna variera mig lite men jag kan ju inte ens göra en knut! Så häromdagen snubblade jag över en how to-video på LHC som visade hur man gjorde världens enklaste knut, och man måste ju börja någonstans eller? Jag provade, det gick alldeles utmärkt och den satt, utan snodd, nålar eller pinnar, riktigt bra. Jag provade att skaka ned den, men det gick faktiskt inte utan hjälp av händerna. Eftersom jag inte lär vara den enda i världen som behöver en Hair for dummies-bok tänkte jag skriva om olika uppsättningar ibland för att sprida de bra knepen till andra och samtidigt lära mig själv.

Här är tråden och videon på hur man gör. Hon gör den mycket tightare och mindre slarvig än jag gjorde på bilderna.

Det som är bra med den här knuten är att man kan variera den, och säkert på många fler sätt än de jag visar här. På översta bilden har jag gjort den helt vanliga knuten utan hjälp av snoddar eller annat. En frisyr jag avgudar är highlander-frisyren, som min kompis J en gång så klipskt kallade den och som den nu heter i min hjärna. Alltså när man drar två slingor bakåt, men låter resten av håret svalla fritt som du ser på bilden överst till vänster. Där drog jag knuten igenom helt, och den sitter riktigt säkert. Bilden bredvid är den vanliga knuten bakifrån och bilderna nedan är olika vinklar av samma leiaaktiga frisyr. Den vanliga knuten x2 alltså. Jag fick inte till just den så bra, vilket man ser på högerbilden där den ena rasat lite, men de löstes i alla fall inte upp och med övning tror jag att det kan bli bra. Alla är slarvigt uppsatta, men kan säkert bli extremt snygga om man lägger ned lite mer tid, med väldigt otvättat hår med för mycket Creamy Cafe Latte i (har inte lärt mig dosera ännu). Ville bara visa att man kan få helt okay resultat på tre sekunder, mer eller mindre, även om man är helt pucko när det gäller hår och att det är en skön lösning när man försöker fasa ut hårtvättar. Det syns inte hur tråkigt håret ser ut egentligen!

Läs även andra bloggares åsikter om hår, uppsättningar, LHC, knut

Häromdagen var jag på min fjärde och femte röntgen - datortomografi och vanlig hederlig stå upp-röntgen. Ligga ned-röntgen var först dock, och jag lade mig snällt på den smala britsen och lät sköterskan sticka hål på min arm. Som jag säkert nämnt tidigare skulle jag bli världens sämsta knarkare för mina ådror i armen finns mer eller mindre inte, men till slut hittade hon en (i vänstern, högern är stört omöjlig). Jag fick lägga armarna över huvudet och så kopplade de in en slang i armen, för jag skulle få kontrastvätska i mig - de vill verkligen vara säkra på att jag har sarkoidos och inte en elakartad lymfsjukdom.

Sköterskan berättade att när man får kontrastvätskan blir man varm i kroppen, får en obehaglig smak i munnen och så känns det som att man kissar på sig. Ja det låter ju trevligt, tänkte jag och började genast bli lite kissnödig. Mycket riktigt kände jag värmen genom kroppen och hur det sannerligen påminde om att göra i byxorna, fast torrt. I huvudet, däremot, kändes det riktigt kallt och vått så jag sade att jag trodde att min slang åkt ur. Men någon, jag vet inte vem för jag låg med huvudet inne i maskinen, sade att nej då. Nähäpp, nä man kanske känner som att man kissat på sig och att huvudet blir alldeles blött och kallt, tänkte jag, och följde instruktionsrösten. Andas in djupt, håll anda...
"Men stoppa maskinen!", skriker någon. "Men din slang har ju åkt ut."
No shit, liksom.

I med slangen igen, mer vätska, det känns som att kissa på sig, andas in, håll andan, andas ut, gud vad kissnödig jag är nu, är det klart snart? Nu då? No? Jo, så var det klart. Sedan satt jag där alldeles plaskvåt med kontrastvätska över hela skallen, med stora droppar som ploppade ned över min rygg och ut på britsen, snabbt blödande igenom en kompress i armvecket. Ryck loss kompress och sådan där vit sjukhustejp, ny kompress, mer tejp. Massor med ursäkter från stackars sköterskan. Pang bom iväg till nästa röntgen där jag fick höra att oj vad långa lungor jag har, sedan åkte jag hem och tvättade mitt klisterhår. Alltid lika spännande att åka till sjukhuset.

Läs även andra bloggares åsikter om kontrastvätska, lungor, röntgen

När jag var sjutton drog några kompisar med sig en halvgrekisk kille till fiket vi alltid hängde. Han gick två klasser under oss på musikgymnasiet, och min kompisar sade att han var sååå snygg och såg ut som Ricky Martin. Nu tyckte jag kanske att han var mer lik Disneys Aladdin, men whatever. Av någon underlig anledning trivdes han med oss och precis som vi bosatte han sig mer eller mindre på fiket. Vi snackade skit, sjöng, snackade skit, spanade på folk, snackade skit, hade världens intriger, och smuttade snålt på våra color. Efter några år hade han, som flyttar runt som en jag vet inte vad, och hans familj bosatt sig åt samma håll som jag så på kvällarna efter att fiket - där jag nu även jobbade - stängde brukade vi ha sällskap hem. Men hem kom jag inte förrän långt in på natten, för vi utvecklade en jättebra vänskap under våra promenader och stod ofta ute i kylan, eller satt i hans mammas trapphus, och analyserade varandra, andra, vad vi tyckte om folk, vad de tyckte om oss, vad vi tyckte om vad de tyckte om oss och vad vi trodde de tyckte om vad vi tyckte om dem. Pust. Vi kunde älta saker i oändlighet och tyckte att vi var så visa, men nu i efterhand vet jag att i alla fall jag lärde mig mycket under den tiden.

Vi fortsätte att vara nära tills jag 2003 flyttade till Skövde. Vi gick från att träffas massvis varje vecka till att ses några gånger i halvåret - om ens det. Men varje gång vi ses har vi hur trevligt som helst, massor att prata om och Daniel hade alltid nyheter om hur det går för honom i karriären. Han är nämligen en liten teaterapa som älskar att dramaqueena sig, med glimten i ögat, och som jobbar hårt för att etablera sig om artist. Efter varje påhälsning är jag helt yr i huvudet av all information om olika musikaler, teatrar, shower och dessutom ett extrajobb på ett av Norrköpings mysigaste cafén. Jag vill inte ens tänka på hur trött han måste vara. Men är man framåt, målmedveten och duktig så har man den där extra orken, antar jag.

För några år sedan såg jag honom framföra en schlagershow på Gudskelov, och han strålade så fint på scenen att damerna i publiken var alldeles till sig i trasorna och jag fick vackert vänta på att få lite kvalitetstid med honom när showen var slut. Beundrarinnorna var ju tvungna att få sin beskärda del! Han hade spelat förbannad mellan några låtar och stormat av scenen, och gjorde det så övertygande att jag hade trott att han var det på riktigt om det inte vore för att jag vet att han är för proffsig för att visa sin frustration utåt. Jag var även med och kollade på när han regisserade en barnmusikal, ja under repetitionen alltså, och det var riktigt kul och annorlunda. Regissör, liksom! Tänk själv att lära känna någon när den är en naiv, lättpåverkad och oskyldig femtonåring, hjälpt honom under kriser, men också bråkat om fjantigheter, gått ut alldeles för mycket (ja till och med kräkits i hans musikalkollegas toalett efter dåligt rödvin) men också snackat om ibland alldeles för allvarliga saker, och så nu 8-9 år senare... Nu är han en ung man med självförtroende och skinn på näsan som vet vad han vill och inte är rädd för att ta det. Det är nästan lite läskigt hur fort det har gått. (oj hallå vilken farmor jag blev!)

Nu har jag inte träffat Daniel sedan december, tror jag, för han är väldigt upptagen just nu och det är av den anledningen jag skriver detta. Han ska nämligen vara med i Melodifestivalen! Jag är väldigt stolt, så klart, men inte ett dugg förvånad. Han har slitit hårt för detta och han kan sjunga, dansa, har otroligt stark utstrålning och scennärvaro och även om han främjar sin inre diva har han tillräckligt med självdistans för att det ska vara charmigt. Det är i omgång fyra han syns, med låten Pame skriven av Fredrik Kempe och Henrik Wikström och tittar ni då kan ni med egna ögon se att jag inte överdriver. Första gången jag såg honom uppträda var när han gick i ettan i gymnasiet, under terminsuppspelningen där han sjöng Hold the Line, och det var inte asbra direkt så han har utvecklats otroligt mycket. För att mobbas lite frågade jag honom om han klarade av att sjunga live, då det måste bli jobbigt när han ska dansa samtidigt. Hans reaktion? "URSÄKTA!??!?!?!". Hahahahaha. Om vi inte suttit på msn hade han nog strypt mig.

Jag hoppas och tror att det kommer gå alldeles utmärkt för min talangfulle vän Daniel Mitsogiannis, även om jag är lite sur över att jag nu måste titta på Melodifestivalen - något jag inte följt sedan början av 90-talet, hehe. Hoppas ni gillar honom med, om ni klickar häääär kan ni se en gullig liten filmsnutt med honom. Den är asbra, speciellt en bit in när han släpper loss lite - precis så är han.

Förresten... Ni skulle se hans nylle när jag berättade om bloggen och mitt nya sätt att leva. Han började peta på mina händer, mitt hår (han sade att det var starkare, hur han nu kan komma ihåg hur det var innan) och började lukta på mig - allt med världens mest skeptiska min och så asgarvade han efter varje ny information jag gav. Helt superchockad. Men i slutet av kvällen, när allt kom till kritan, frågade han om jag kunde skicka några länkar. Så vem vet. Kanske kan jag sprida vidare detta till en framtida stjärna nu när han kommer vistas i mina trakter lite mer.

Foto: Peter Knutson


Läs även andra bloggares åsikter om Daniel Mitsogiannis, Melodifestivalen, vänskap